Jag har en vän som skummade igenom min blogg häromkvällen och fnissade gott åt min ‘by-the-way’-anteckning om att jag köpt en lägenhet i ett tidigare inlägg. Jag har ju skrivit om det på facebook och på r8forum och på en mailinglista jag är med på – men inte här…
Eftersom Norra Kvarngärdet ska helrenoveras och det kommer medföra en 50%-ig höjning, kan jag inte bo kvar där jag bor nu. Har försökt byta, men får inga napp, ingen vill förstås byta INNAN det stora arbetet påbörjas -att flytta in för att nästan omedelbart flytta igen till evakueringsboende är förstås lika skrämmande för andra som för mig, som skulle evakueras, flytta tillbaka och SEDAN byta och flytta igen = 3 flyttar på kort tid.
Jag står naturligtvis i bostadskö, men har hittills inte hittat något jag kan få som passar mig i något av de områden jag vill bo i, så nu började jag spana efter bostadsrätter. Tänkte att det också vore ett bra sätt att investera försäkrningspengarna jag fått från min sjuk- och olycksfallsförsäkring. Tittade på många lägenheter, men ingen passade riktigt. Jag vill ju gärna fortsätta ha ett eget rum för råttorna, t ex. Och så minst lika bra läge som jag bor på nu.
Så hittade jag en annons i några 80-talshus mycket nära där jag bor nu. Trots att jag alltid sagt att jag tycker husen är så fula att jag ALDRIG ska bo i dem, gick jag på den öppna visningen, lade ett bud, blev överbjuden och lade ett till. Mäklaren ringde sedan och sa att jag visserligen var den som lagt det vinnande budet, men säljaren ville inte sälja så billigt. Jag blev förstås sur – det kallas ‘lockpris’ att sätta ut annons med ett pris som säljaren inte är beredd att sälja till. Lockpriser hör verkligen inte till god mäklarsed.
Nå. Jag sa att mitt bud står fast och om hon ångrar sig är hon välkommen tillbaks. Och så gick jag och tittade på andra lägenheter. After all – det här var faktiskt den första lägenheten jag budat på, så enkelt kan man kanske inte förvänta sig att det ska gå… Under tiden satte mäklaren ut en annons med fastpris 130′ högre än mitt bud.
Jag hittade ett annat intressant objekt, och när jag som bäst övervägde att lägga bud på det blev jag kontaktad av den första mäklaren med beskedet att säljaren nu givit med sig. Jag bad om frist en dag eller två eftersom jag bokat omvisning av den andra, som jag ville gå på innan jag bestämde mig. Väl där insåg jag att den lägenheten visserligen var billigare, hade lägre månadskostnad och bättre läge i förhållande till billiga mataffärer, men det som fixats var så smaklöst gjort att jag skulle vilja göra om det + att det behövdes ny spis och helrenovering av vardagsrummets parkett.
Vi skrev kontrakt sent på kvällen på plats i lägenheten och det kändes ASBRA! Den är från början en 2a, som byggts om till en trea. Den är verkligen pytteliten, bara 57 kvm, men fin och smakfull och med en STOR altan. Dessutom har jag en av parkerna som jag brukar promenera Greta i precis utanför porten.
Jag har lagt ut mäklarbilderna på min picasa, så där kan ni kika. Jag tror att det som nu är barnrum ska få bli råttrum, och jag tänker börja med att köpa någon sorts billiga byggplattor att klä in hela rummet med, så att skrällena inte gnager sönder rummet direkt ifall jag inte skulle klara ut livet med huvudet i ränteodjurets käftar.
Den 2a augusti börjar jag flytta in!