Rackarns Råttor

Posts tagged ‘Skarv’

Gråter och snorar här, men jag ska försöka berätta om Skarv. För ungefär 2 månader sedan fick Skarv en knöl under hakan. Eftersom jag planerat avel med honom hastade jag genast iväg till XL för att ta reda på vad för slags knöl det var. Han kollade den med ultraljud och kom fram till att det var en varböld. Jag blev skitglad förstås, han tömde och spolade den och vi åkte hem med ordination om fem dagars baytrilkur  (jag tyckte det lät lite, men veterinären borde ju veta bäst). Jag fick inte några vidare intruktioner om hur jag skulle bete mig, men det beror nog mer på att XL trodde att problemet var löst.

Det var det dock inte. Bölden vätskefylldes igen och igen och jag fick tömma den på egen hand. Sköljde, som veterinären hade gjort, med koksaltlösning efteråt. I slutet av vecka 7  pratade jag med honom och han tyckte att det skulle göras bakterieodling på eländet, så att rätt antibiotika kunde sättas in. Jag fick en tid hos Ywon Rochas, som jag fått höra ska vara en riktigt duktig råttveterinär. Hon tittaden hastigt på bölden och sa att Skarv skulle opereras, lyssnade på hans lungor och hjärta och sa att han var i så gott skick att det nog inte skulle innebära några problem. Sedan gav hon mig en prisuppgift på 3-4000 kronor och att jag fick räkna med kanske en tusenlapp till, eftersom det antagligen skulle bli komplikationer.  Plötsligt började hon prata om att prognosen var dålig och att han skulle tas bort istället. Jag blev väldigt förvirrad, hur skulle hon ha det?

Jag kunde inte  ta ställning till detta där och då – att avliva en råtta som var i ”gott skick”, nej jag kunde inte tro mina öron. Det kändes som om jag fått ett knytnävslag i magen. Alltså betalade jag 400 spänn för lite förvirrande information. Jag tycker ju att hon hade kunnat dränera bölden och spola den innan hon släppte hem oss, i alla fall. Även om det hon sa när hon förklarade VARFÖR Skarv skulle opereras säkert stämmer, så hade hon inget bra sätt att möta mig som människa.

Jag försökte ringa XL direkt, men möttes förstås av att praktiken var stängd och de bortresta under v8, som är sportlovsvecka här. Då skickade jag SMS till Skarvs uppfödare, Råtz, som tyckte  att det lät helt befängt. Hon berättade att hon lyckats få bort bölder med hjälp av väteperoxid. Vi kom överens om att jag skulle komma till henne med Skarv, så skulle hon hon ha behandlingshem för honom. Tömma, väteperoxidspola och ge honom en rejäl kur med antibiotika. Sagt och gjort, så fick det bli. När vi kom dit, visade det sig att bölden var större än hon föreställt sig, men hon gav sig ändå på projektet. Det fanns ju liksom inget att förlora.

Efter ett par dagar såg det lovande ut och vi trodde att det skulle gå bra. Tills för ett par dagar sedan då bölden hade börjat vätskefyllas igen. När han idag protesterade vid tömningen, vilket han inte gjort förut, då bestämde sig Lena för att ge upp. Vilket var något vi pratat om när det vände om till det sämre igen. Så nu har Skarv fått somna in. Vårat krånglande med den där bölden har nog inte varit skojigt för honom och det har pågått så länge nu,  att jag inte skulle vilja ha på mitt samvete att låta det pågå längre. Det gör mig inte ett dugg mindre ledsen. Jag har ikväll upptäckt att mina tårkörtlar inte förtvinat, som jag trodde. Usch, vad ledsen man kan bli!

TACK Lena för din insats och ditt stöd!

Proudly powered by WordPress. Theme developed with WordPress Theme Generator.
Creative Commons License