Rackarns Råttor

Gnällkärring

juni 27th, 2008

Jag HATAR när folk bara klagar och gnäller utan orsak. Men ännu värre hatar jag nog när man inte försöker göra något åt klagolåten. Nu menar jag inte att utesluta medlemmar eller hugga av dem tungan, utan fundera på om de kanske faktiskt HAR en orsak till sitt klag och sedan försöka komma fram till en bättre lösning eller, i vissa fall, rätta till. Ibland räcker det helt säkert med att förklara varför saker är som de är.  Att sucka och med himlande ögon beskylla de som klagar för att vara dumma i huvudet, är liksom en rakt igenom dålig strategi. Jag hade gott hopp om SRS nya styrelse och har hållit tand för tunga i över tre månader, men fick häromdagen en liten, liten insyn i hur saker sköts som nästan gav mig hjärnblödning.

Som de flesta medlemmar i SRS vet (om de läst HR), har den förra kassören i flera år sagt sig ovillig till att sitta kvar på posten. På årets årsmöte valdes till slut en ny kassör. Fortfarande efter över tre månader har inte kassörsposten överlämnats till den nya kassören och hon har inte heller anmälts som firmatecknare. Förra kassören kanske inte var så allvarlig om att bli av med sitt uppdrag ändå? När nu kallelse gått ut till styrelsen till nästa styrelsemöte, visar det sig att man valt en dag då både kassören och ledamoten T jobbar! Detta TROTS att de BÅDA skickat in sina scheman till styrelsen för att underlätta planerandet av mötena så att de ska kunna vara med, eftersom de vill engagera sig (det var liksom därför de kandiderade *doh*). Det har tydligen motiverats med att sekreteraren inte kan komma de andra datumen.

JAG tycker ju att under rådande omständigheter är det viktigare att kassören får uppdraget överlämnat till sig och blir insatt i hur föreningen fungerar, än att sekreteraren uteblir från ett möte. Just den delen av sekreterarsysslan, att skriva mötesprotokoll, kan vem som helst göra. Det skall t ex finnas en vice sekreterare tillsatt. Det är svårt att inte få intrycket att ordföranden försöker hålla alla de som inte är hennes medlöpare borta från mötena. Eller kanske att få sin enda riktigt säkra medlöpare, som är en av suppleanterna, att bli tjänstgörande. Jag känner faktiskt att jag spyr snart. Jag känner mig så JÄKLA besviken!

Inte minst för att jag har trott mig vara kompis med den som nu är ordförande, och att hon är tillräckligt socialt smart för att kunna ta kritik för vad det är. Smart är hon, jag säger inte annat, men inte tillräckligt för att arbeta för föreningens bästa, för att motarbeta motsättningar (istället för att skapa dem), för att försöka bete sig sjysst, om inte annat för att på ett trovärdigt och seriöst sätt kunna bemöta kritik lik den jag nu framför. Som ordförande måste man backa för vad man själv tycker (inte nödvändigtvis sluta tycka det) och ställa sig på medlemmarnas sida (inte bara några medlemmar!). Bli ett kollektivt medlemsöra. Och arbeta för att det ska bli som medlemmarna vill ha det. Utan medlemmar finns det ingen förening.

Jag skulle själv gå på mötet, om det inte vore så att jag är bortrest då. För, alla medlemmar är välkomna(?) att närvara på styrelsemötena. De har yttranderätt, men inte beslutsrätt.

Leave a Reply

Proudly powered by WordPress. Theme developed with WordPress Theme Generator.
Creative Commons License