Rackarns Råttor

Ja jag vet att det är vecka 19 nu, men här kommer vecka 18s råtta i efterskott eftersom jag inte tycker det ser snyggt ut att helt sonika hoppa över en vecka.

Bäbis är ett kärt barn som gått under många namn. Jag började kalla henne för Baby, eftersom hon fick mig att tänka på ”nobody puts baby in the corner”, sen har det blivit mer bäbis, sen tänkte jag att jag skulle börja kalla henne Bästis istället när hon blev lite äldre.

Jag köpte henne av en 13-årig flicka som köpt två små 10-veckors systrar på djuraffären i Gottsunda. Rätt snart fick den ena bebisar. Jag råkade hitta Blocketannonsen, ringde tjejen och erbjöd min hjälp, så att de skulle få bra mat och hon åtminstone skulle veta vilket kön hon sålde när hon sålde dem. MammaSystrarna var små, men väldigt fina och trevliga, ungarna utvecklades bra, men hela högen hade löss. Jag beslöt till slut att ta den mörkaste av de två blue roan-honorna, trots att jag absolut inte vill ha in roan – men om hon utvecklades bra, kunde jag tänka mig att frångå det – redan då hade jag  brist på blue.

Bäbis/Baby/Bästis har inte blekts så mycket – hon är forttfarande en djup fin blå, men det lilla hon har blekts har hon blekts bakifrån – kring svansroten och bakom öronen :D <3

Med Bäbis fick jag verkligen erfara hur viktiga de där bäbisveckorna är och hur förstörd en råtta kan bli under dem. Under intron till honflocken skrek hon väldigt mycket och jag förstod inte direkt vad sjutton det var som pågick, tills jag insåg att hon inte skrek för att de andra var dumma, utan för att hon hamnat i kläm och brutit benet! Bäbis fick alltså tillbringa de första veckorna tills det såg stabilt ut i sjukbur. Vi mös och gullade och kom varandra väldigt nära under den tiden, men när hon sedan flyttade in i flocken igen, var det snart som om hon trodde att allt det jobbiga hängde ihop med mig och hon har aldrig varit trygg och avslappnad med mig mer än korta, enstaka stunder. Aldrig mer sätter jag en unge ensam i en sjukbur och jag är väldigt ledsen över att det krävdes en råtta för att inse det till fullo.

Det gjorde naturligtvis att hon aldrig ens blivit påtänkt för parning, men när lilla Randi flyttade in kändes det som att det kanske hade varit precis vad hon skulle ha behövt – för hon tog Randi som sin bebis, tog hand om henne, visade henne allt och lärde  henne allt hon kunde (kändes det som, iaf). Plötsligt blev hon också mycket tryggare med mig och kontaktsökande – kanske hade hon blivit en fin mamma ändå, precis som sin egen mamma? Nå det får vi aldrig reda på – för hon har nyligen fyllt 1 år och är därmed även för gammal för att paras.

One Response to “Veckans råtta v18; Bäbis/Bästis”

  1. Rackarns Råttor » Blog Archive » Rackarns oroligt

    [...] sjukstugan och blir extra älskade. Håll tummarna för mina flickor! Om de faller ifrån nu, blir Bäbis, Penny och Rut ensamma vuxna råttor bland idel ungdomar och barn i flocken, det känns inte helt [...]

Leave a Reply

Proudly powered by WordPress. Theme developed with WordPress Theme Generator.
Creative Commons License