Rackarns Råttor

Revidering av kostråd

juli 23rd, 2009

Eftersom jag nyligen upptäckt att flera råttor från min uppfödning blivit riktigt feta, har jag börjat betvivla mina egna kostråd.

Jag tycker mig ha sett olika två typer av fetma hos råttor; den som kommer av undermålig eller felaktig kost och som ger plufsiga råttor med mjuka valkar, och den fetma som kommer av genetisk betingning som inte ger plufsiga råttor, utan bara väldigt stora. Själv har jag hittills under min ”råttkarriär” varit med om två råttor av den sist nämnda varianten. Jag grundar inte detta på vetenskapliga studier, utan på egna, empiriska, därför välkomnar jag andras iakttagelser omkring råttfetma.

I och för sig vet jag inte om mina köpare följt mina råd, men har sett att några av dem ger färdigblandat torrfoder från djuraffär eller livsmedelsaffär. De innehåller mycket tomma kolhydrater i form av puffat ris, helt onödiga pellets och massor av solrosfrön och nötter.

Jag håller med anledning av dessa små tjocksmockar på att utarbeta nya kostråd. Jag har lite snabbt gått igenom matposterna här på min rackarnsblogg och reviderat en del.

TORRFODRET
Det jag hittills kommit fram till är att det viktigaste i torrfodret är spannmålen. Även nötter och solrosfrö är bra, då det tillför vegetabiliskt fett som mättar och innehåller mycket nyttigheter. Annat är egentligen onödigt. Med spannmålen får råttorna i sig rikligt med kolhydrater, vilket de har ett större behov av än vi människor (procentuellt sett, förstås).

BLÖTFODRET
Vad gäller blötmaten har jag istället tagit bort merparten – nästan alla – kolhydraterna och ger enbart ren fisk eller rent kött och massor av grönsaker. Till detta lägger jag ofta till en fet sås eller häller över nyttigt fett såsomoliv- eller solrosolja. Avocado kvarstår som favorit. Fettet är till för mättnadens skull.

Vad är skillnaden nu då?

När mina råttor fortfarande fick en kost som var kolhydratrik var de OMÄTTLIGA. Jag försökte hålla ner portionerna för dem. De kändes aldrig mätta. Eftersom det är mycket svårt att styra hur mycket varje individ i en flock äter har jag kommit fram till att detta inte varit en optimal metod. Mina råttor har visserligen inte blivit feta, men som sagt, de kändes aldrig mätta, trots att de åt soprent i både blötmatskål och torrmatskål på ett kick. Ändå vägde och mätte jag maten noga och vet att de fick alldeles tillräckligt i bra proportioner. De har inte fått fri tillgång till torrmat, utan drygt en msk/dag och råtta.

Nu får de samma mängd torrmat, och nu fungerar den gamla devisen att råttor ska ha ”obegränsad mängd torrmat”. Med den fetare blötmaten håller de sig mättare och äter inte soprent i torrmatskålen, oftast är det rätt mycket kvar. Borta är det desperat hungriga kroppsspråket och stämningen i buren känns mer harmonisk. Än har de inte lagt på sig och blivit feta och jag tror inte heller de kommer göra det. Glöm dock inte att denna nya kosthållning inte har testats under så lång tid ännu. Jag kommer förstås fortsätta att hålla koll och revidera mina kostråd om det behövs, efter vad jag kommer fram till. Vill och kan ni som läser här bidra med erfarenheter och slutsatser, är ni väldigt välkomna att göra det i kommentarsfältet.

Värt att notera vad gäller de feta råttorna jag nämnde i början är att de alla 5 kommer från  samma kull, att de bor i tre olika hem, olika flockstorlekar och miljöer. Alltså kan deras fetma tyda på att just den här kullen faktiskt bär på anlag för den typ av fetma de råkat ut för, att det inte enbart beror på deras kosthållning. Dock har alltså inte de råttor jag själv har från den kullen blivit feta. Att jag fått ögonen på dem just nu beror på att jag nyligen varit semestervakt åt 4 av dem, en bor granne med mig och en 6:e bor också nära och är väldigt stor, men inte alls FET på samma sätt. Två av kullens vackra roankillar gick ju tyvärr en för tidig död tillmötes på grund av rossel. Ingen av dem var då feta, men de blev ju inte heller så gamla, ingen kan veta hur de hade sett ut nu om de hade levt.

Nästa vecka åker jag och hälsar på ett 7e kullsyskon, och jag hoppas att  jag då också får tillfälle att titta till ett 8e, vars storlek jag har för mig vi gjorde stora ögon åt redan förra sommaren. Därefter har jag under kort tid sett alla 9 kvarvarande råttor från kullen – det ska bli mycket intressant.

Jag är förstås orolig för att det kan vara känsligt och jag vill ju inte att ägarna ska känna sig anklagade. Mitt syfte med detta är bara försöka utröna orsaken till att flera ur den kullen lagt på sig så. För att kunna utveckla mina kostråd så att de blir bättre.

4 Responses to “Revidering av kostråd”

  1. Anna

    Mina råttor blev också väldigt feta av den ”gamla” eller ”traditionella” kosten och jag kunde aldrig riktigt få till varför. Just att de aldrig slutade äta var ett stort problem. Jag tycker det du skriver här låter klokt och är definitivt något jag skulle pröva med nästa besättning! Det är väl mycket det där med smygkolhydraterna som ställer till det, godiset i müslin man inte riktigt tänker på och förstås potatisen/pastan/etc…

    Jo, helt klart värt att pröva; det fungerar ju bra på människor.

  2. Sandra

    Är det Ann-Katarin du talar om? Hon är ännu tjockare nu… Massiv liksom. Men mår i övrigt bra. Har hållt igen lite på kolhydrater sedan du sa åt mig att göra det förra sommaren.

    Om det är henne du talar om ska jag försöka få till någon bild på henne och vägra henne.

    /Sandra

  3. matten Paula

    Sandra; Ja det var Ann-Katarin jag syftade på ang att vi gjorde stora ögon. Jag hoppas på att du är hemma nästa vecka och att jag lyckas övertala Kicki och Micke att göra en liten utflkt till dig, så jag får se med egna ögon. Tycker det är bättre än vägning.

    Och vägra henne? Vad ska du vägra henne? Inte kärlek hoppas jag? Inte mat heller. Bara kanske förändra lite :)

  4. kicki

    Jag har varit dålig på blötmat på sistone – när vi själva slarvar med middag eller äter ute såhär under semestern blir det liksom inte ett rutinmoment att ge middag till svansarna, det blir inte grönsaker och annat över på samma sätt som normalt. Men när de FÅR ordentlig middag är det inte alls ovanligt att torrfodret inte äts upp över natten, så jag antar att det där med omättliga inte stämmer på mina…. =)

    Fiffig är f.ö lite klädsamt tantrund utan några rejäla mängder muskler som under hennes storhetsdagar, men fet skulle jag inte kalla henne. Alla som hälsar på beundrar f.ö hennes svans, hon har en rejäl ”råtz-svans”, musklig och rejäl.

    Jag varken väger eller vägrar mina råttor särskilt ofta… men men, du får ju se och klämma på henne när du kommer hit. =)

Leave a Reply

Proudly powered by WordPress. Theme developed with WordPress Theme Generator.
Creative Commons License