Rackarns Råttor

Archive for the ‘Att köpa råtta’ category

Ibland kan jag sälja en av mina vuxna råttor, men det är rätt sällan det händer.  Råkar en av dina råttor bli ensam, att kompisen dör ifrån den av någon anledning, måste du skaffa en kompis till den. Alla kanske inte vill fylla på med en bebis, du kanske inte hade tänkt påbörja en ny råttperiod för minst 2 år framöver.  Eller du har kanske inte lust att skaffa två råttor till (ifall den första skulle dö och lämna dig med samma problem igen). Då kan du vända sig till Råtthjälpen och försöka hitta en råtta i ungefär samma ålder som den sällskapstörstande där hemma. Hjälp dig själv och din råtta och ge en ratad råtta ett värdigt liv fyllt av kärlek – bättre kan det ju inte bli!

Jag är ny kontaktperson för Råtthjälpen i Uppsala/Gävle.  Mitt första uppdrag fick jag in för ett par dagar sedan – och det är redan lyckligt avslutat! Tyvärr går det inte lika snabbt och bra i alla ärenden, RH har brist på jourhem, pengar och aktiva hjälpare. Om du är intresserad av att engagera dig genom att bli jourhem, skänka pengar eller kanske ta över en eller flera råttor permanent,  gå in på Råtthjälpens informativa hemsida och se hur det går till. Själv har jag lagt en stående månadsöverföring från mitt konto – det tycker jag att ALLA råttintresserade ska göra :)

Det finns inga jourhem i Uppsala/Gävleområdet och jag kan inte vara det själv pga uppfödningen, så bor du i området är du extra hjärtligt välkommen att bli jourhem! :) Du är förstås välkommen att höra av dig även om du bor någon annanstans i landet,  jag har t ex märkt att behovet är stort i skåne.

Varningsklockor

juli 8th, 2009

För en okunnig person, som kanske inte ens funderat över det, kan det vara svårt att avgöra VAD som kan vara oseriöst hos en råttuppfödare. Därför ska jag ge några exempel på vad  som, enligt min åsikt, är tecken på mindre seriös uppfödning (ingen prioordning mellan de olika varningsklockorna):

Om din tilltänkta råttuppfödare

>> har mer än 40 vuxna råttor och/eller

>> tar täta kullar (typ 7 kullar eller mer per år) och/eller

>> inte kan berätta färger, teckningar, hårlag och öronutseende hos de råttor denne säljer med dess rätta namn och/eller

>> tror att det finns olika raser av råttor och/eller

>> har ormar som fodras med smådjur och/eller

>> påstår att råttor som får äta kött börjar bitas eller andra helt felaktiga saker och/eller

>> föder upp nakna djur, dubbelrex eller manx och/eller

>> inte följer lagstadgade regler för burstorlek och/eller

>> säljer råttorna väldigt billigt och/eller

>> svarar undvikande på dina frågor och/eller

>> inte ställer frågor till dig

Min tanke är att du ska kunna använda listan som underlag när du ställer frågor till din tilltänkta uppfödare. Säkert finns det uppfödare som stämmer in på någon eller några punkter och ändå är seriös. Det gäller ju att ifrågasätta och ställa olika saker mot varandra. En uppfödare kan ha för litet avelsmaterial också; träffar du t ex på en som inte har så många råttor, men som samtidigt tar väldigt täta kullar – då har du stött på en verkligt oseriös ofödare! Känner du dig osäker,  se till att få komma och hälsa på uppfödaren, kan du inte det – välj en annan, som du inte tvekar alls om.

För att du ska kunna avgöra huruvida någon av dessa klockor klämtar eller ej, förutsätter det att du själv är rätt påläst, så off you go till r8forum och plugga :)

Uppfödning vs Zoo?

september 16th, 2008

Hur avgör man var man ska köpa sina råttor? Att köpa av uppfödare kan både vara svårt och ”dyrt”. Svårt för att det inte är helt lätt att hitta seriösa uppfödare. Eller ens göra sig en bild av att de verkligen ÄR seriösa och inte bara snackar så att det LÅTER kunnigt, trots att en hel del prat utförs ”i nattmössan”.

”Men min lokala djurhandlare hade ju söta små ungar i en bur… Jag blev så sugen!” Jodå – det finns flera sätt/ställen/anledningar att köpa råtta.

UPPFÖDARE
Olika uppfödare kan ha olika syfte med sina uppfödningar. En del avlar medvetet för att få fram trevliga och friska tamråttor, inte helt sällan i en eller flera speciella färger och/eller varianter.

Andra avlar fram råttor som skall användas som foderdjur för exvis ormar. Eftersom temperament och hälsa är helt oviktigt i dessa fall, bryr man sig troligen inte alls om dessa saker hos sina avelsdjur och dess avkomma. Detta gäller ofta, men inte alltid – det finns även de som föder upp sällskapsdjur i första hand men använder de ”sämre exemplaren” som foder. Det kanske finns undantag – jag hoppas det – men jag tror att man kan anta att även denna avel är mycket mindre medveten än en ren tamråttsuppfödning. Men även om man har samma syften med sina uppfödningar, är det inte säkert att man har samma åsikter om hur man ska nå sina mål.

Om det vore JAG som i kontakt med en foderuppfödare, skulle jag vara extra noga med att ta reda på så mycket jag någonsin kunde om djurhållning och tankar kring avel. Däremot moraliserar jag inte över att folk föder upp foderdjur (så länge de inte används levande), även ormar behöver äta.

Sen har vi förstås de privatuppfödare som föder upp, eller kanske bara tar enstaka kullar, på sina sötaste kelråttor, som en rolig lek, ofta utan kunskap eller tanke. Även här bör köparen vara påläst och kunna ifrågasätta den information som ges.

Och slutligen har vi de som råkat ut för en tjuvparning. Råttor av olika kön har råkat komma ihop av någon anledning med en dräktig hona som resultat.

Alla dessa råttor förtjänar bra och medvetna ägare, men alla dessa uppfödare förtjänar inte råttor, är min krassa åsikt. Tråkigt nog stöder du dålig uppfödning om du köper råttor från oseriösa uppfödare. Kanske måste man blunda för dessa sötnosar för den goda sakens skull? I det stora hela? Det får förstås var och en avgöra, men jag skriver detta för att få dig som vill köpa råtta att REFLEKTERA och IFRÅGASÄTTA.

För att ha en chans att avgöra om en uppfödare, oavsett inrikning, är seriös, måste du ta reda på rätt mycket om råttors väl och ve innan köp. Det är det enda sättet att kunna ställa rätt, bra frågor och dessutom avgöra om svaren du får är bra. Det är också bästa sättet att innan det är försent avgöra om du blir en bra råttägare.

En seriös sällskapsråtteuppfödare tar oftast mer betalt. Varför?
Det finns flera anledningar för mig att göra det (alla kanske inte resonerar likadant):

Jag lägger ner mycket arbete och tid att få fram bättre och bättre råttor, framför allt vad gäller hälsa och temperament. Det gör jag först och främst för hela råttbefolkningens skull, men också för råttägarna, förstås. Det är inte okej att de svenska tamråttorna ofta inte blir mer än två år och att de är så sjukdomsdrabbade – det är ett tungt ansvar vi uppfödare ger oss in i – att motarbeta och försöka vända denna utveckling!

I det ansvaret ingår också att vi hittar engagerade ägare till våra råttor, människor som vill och kan lära sig mer och som förstår vitsen av att rapportera sjukdomar och temperamentsproblem till uppfödaren. EN av sakerna i den urvalsprocessen är just att den blivande köparen är beredd att satsa lite mer på sin råtta, och väljer att kanske köpa en råtta av mig eller annan seriös uppfödare för 250:- eller mer, istället för en råtta på zooaffär eller genom Blocket för 25:- eller 75:-. En sak man köper för en sån liten summa, tror folk ofta att man inte behöver bry sig om så mycket(!?), de kanske t om resonerar som så att när man tröttnar eller inte har tid med den längre, eller om det helt enkelt inte var ett djur som man ‘klickade’ med, så kan man bara släppa ut den i skogen (NEJ! NEJ! NEJ! En tamråtta mår inte bra och överlever knappast ett liv i det vilda något längre tag!).  Här i sverige har det startarts upp en förening som heter Råtthjälpen, som har (alldeles för få) jourhem, där kan du göra en insats genom att rädda vuxna råttor, eller oplanerade kullar. Men tänk inte redan från början att Råtthjälpen kan ta hand om din råtta om du av någon anledning inte vill ha den längre. Organisationen är hårt belastad och det finns inte hur många jourhem som helst. Tänk istället igenom råttköpet ordentligt.

Eftersom en seriös uppfödare ofta blir en kontakt som sträcker sig över flera år, är ju inte heller personkemin människorna emellan oviktig.

ZOOAFFÄR
Tro mig – jag VET att det är lätt att falla för frestelsen när man ser de små ungarna, eller kanske halvvuxna råttorna, i en bur i djuraffären.  Jag tror (vet) att många zooråttor spontanköps ganska ogenomtänkt. Dessutom är det lätt att spontanköpa, eftersom de är väldigt billiga!

MEN! Även här är det väldigt viktigt att du läst på innan! Tyvärr är det rätt ovanligt med djuraffärer som kan upplysa dig om hur råttor sköts på bästa sätt. Det finns hur många myter som helst, som jag hört spridas av djuraffärspersonal, sånt som att råttorna börjar bitas om man ger dem kött att äta, vilket är så dumt att tårna krullar sig på mig, bara jag tänker på det. Andra vanliga felaktigheter du kan råka ut för från mindre seriösa säljare är att råttor ska ha motionshjul (BIG NO-NO, då råttornas långa svans gör att de riskerar ett livslångt handikapp på grund av skadorna de kan få av att springa i ett sådant) och att råttor skall äta gnagarblandning för hamstrar och kaniner, vilken innehåller helt felaktig näring för råttornas behov.

Se upp!
Det är väldigt vanligt att djuraffärer inte har koll på när de små bebisarna skall könssepareras. Eftersom råttor kan bli könsmogna redan vid 4,5 veckors ålder, kan din lilla bebbe vara dräktig redan när du köper den. Jag upprepar: detta är VÄLDIGT vanligt! Du ser lätt vilket kön en råtta har redan vid fem veckors ålder även om du är ovan.

P1010132

en 4,5 veckors hane från LH-kullen statuerar pung-exempel :)

Råtthanarna har en mycket framträdande pung, och har inte den unge din zooaffär säljer det, är ungen antingen en hona, eller så är den yngre än 5 veckor – vilket den inte bör vara. Trots att det är lättare att könsbestämma råttor än de flesta andra djur är det inte heller ovanligt att de två honorna du trodde att du köpte, istället är en av varje kön, eller kanske t o m två hanar!

Då kanske du förstår hur viktigt det är att du kontrollerar könet på råttan du köper med egna ögon, oavsett vad djuraffärens personal säger?

Det finns regler om att djuraffärer ska ha separata rum för gnagare och fåglar, eftersom fåglar kan bli väldigt skräniga och högljudda vilket både kan skada råttornas hörsel och göra dem stressade. En stressad råtta mår dåligt och kan få besvärliga men – besvärliga för både dig och råttan.

Det finns flera olika djuraffärskedjor, och förstås också en massa fristående djurbutiker. En av kedjorna är Arken, och vad gäller just Arkenkedjan, så ska dess personal veta vad den pratar om då man innan man får arbeta i Arkenbutik måste genomgå en utbildning. Detta är absolut ändå ingen garanti att just din Arkenbutik har full koll på just råttor. En sak du bör vara uppmärksam på, om du koper råtta eller annat djur hos Arken, är att du får en ”Djurmapp”. I den skall ditt djurs besiktningsprotokoll, som din säljare skall upprätta medan du ser på, skötselråd och ev annan information de har om det djur du köper hos dem finnas. Får du ingen djurmapp, kan du anmäla butiken till Arkens huvudkontor. Det är ditt ansvar som kund och djurälskare att hjälpa Arkenkedjan att hålla koll på sina butiker. (Arken-butikerna drivs som franchising, vilket betyder att varje butik är fristående, men har förbundit sig att följa kedjans policys, profil och regler mot att de får hjälp med utbildning, marknadsföring och annat.

Andra kedjor eller butikers eventuella garantier vet jag inget om, annat än att jag aldrig sett något liknande Arkens ”besiktning” och djurmapp – men så har jag förstås inte besökt alla i hela Sverige heller, och ändå mindre köpt djur hos alla. 

Din bästa säkerhet att undvika att råka ut för felaktig information utan att du själv förstå det, är att göra ett medvetet och väl förberett köp. Detta oavsett var du bestämmer dig för att köpa dina råttor. Förutom att kontrollera råttornas kön, bör du säkerställa att de inte verkar sjuka; är snoriga, har missljud vid andningen och/eller är röda kring nos eller ögon. Försök också titta igenom råttan mycket noga efter ohyra. Små sår i nacken och kring öronen kan vara skabb, och små, små vita prickar i pälsen kan vara gnetter, lusägg. Känn om de vita små prickarna sitter fast på pälsstrået – då är det med all säkerhet gnetter. Har råttan löss, kan man ibland också se själva lössen, de är bruna-röda och 1-1,5 mm långa, alltså rätt lätta att se med blotta ögat.

Slutligen vill jag säga att trots att det finns bra djurhandlare, är min åsikt att djur inte bör säljas i zooaffärer. De borde alla vara strikta tillbehörsaffärer. Detta just pga av svårigheterna att som kund avgöra hur djuren skall sköts och hur man ser på avel. Vikten av att ta reda på så mycket som möjligt innan köp kan inte tjatas om nog mycket!

Hanar eller honor?

juli 28th, 2008

Ja, jag gissar att alla har sina skäl till vilket kön de väljer på sina råttor – tills de plötsligt finner sig ha blivit råttknarkare och skaffar sig massa-massa av bägge könen :) Jag ska berätta mina personliga åsikter om könen. Frågar du någon annan, är det inte säkert att den personen tycker likadant eller har samma erfarenheter som jag. En av de sköna sakerna med råttor, är ju just att de är så individuella! Precis som förhoppningsvis även råttägarna, förresten.

Saker man t ex kan fundera över när man står i begrepp att köpa råtta är om de luktar mycket, hur allergiframkallande de är, tamhet, sjukdomar.

LUKT: Även om du är duktig på att städa buren, kan det lukta. Honor luktar nästan inte alls om man håller deras miljö ren, men hanar har en rätt stark och säregen doft i sig själva. Vissa tycker att de luktar illa, andra att de luktar gott. Innan jag skaffade hanar själv, lånade jag hem en hanflock för en parning och innan veckan var slut, fann jag mig plötsligt ÄLSKA deras lukt. De kan ju lukta lite individuellt, men flera av mina hanar luktar basmatiris – och det är en doft jag alltid har älskat!

ALLERGI: Frågan om man som allergiker tål råttor är omöjlig att svara på. Det finns så många olika slags allergier och allergiker är olika känsliga. Jag vet flera som är allergiska mot andra pälsdjur, som klarar av råtta, men jag vet också flera fall av helt motsatt natur; som bara reagerar mot råttor. Och så alla olika nyanser däremellan.

Min rekommendation är att du tar kontakt med en seriös uppfödare och diskuterar saken. Chansen är stor att du kan låna hem ett par råttor på prov ett par veckor för att se om det fungerar för allergikern i din familj. Det är större chans att det funkar med honor än med hanar, då hanar avger mer potentiellt allergiframkallande ämnen både via hud och urin.

TAMHET: Köper du råtta från mig eller någon annan seriös uppfödare, är risken väldigt liten att råttorna inte redan är tama. Alla uppfödare av sällskapsråttor jag känner till pysslar mycket med bebisarna redan tidigt i deras liv. Zoo-råttor, däremot, är ofta helt ohanterade och lever också i en stressande miljö vilket de kan fara illa av. Om du har otur, kanske en sådan råtta aldrig kan få förtroende för dig.

Det är ingen skillnad mellan honor och hanar när det kommer till tamhet, men honorna brukar vara mer aktiva och springiga. De boar också mer än hanar. I mitt tycke är de roligare att sitta och titta på, men inte lika kramgoa som hanarna, som är lugnare. Honorna lugnar oftast inte ner sig förrän i 1-årsåldern.

SJUKDOMAR: Den enda negativa grejen med råttor, som man som ägare inte kan göra så mycket åt, är att de är så sjukdomsdrabbade och att deras levnadstid är så kort (ca 2-3 år om de håller sig friska). Problem med luftvägar, lungor och olika typer av cancer är väldigt vanligt. Mitt intryck är att hos honorna är ljuvertumörer vanligast, medan det är ovanligt (men inte omöjligt) att hanar får sådana. För dem är det istället vanligare med cancer i de inre organen. Enligt min erfarenhet är honor är mer sjukdomsdrabbade, kanske just pga ljuvertumörerna. Men kom ihåg att alla tumörer inte är elakartad cancer – de kan också vara helt ofarliga var- eller fettabcesser.

Proudly powered by WordPress. Theme developed with WordPress Theme Generator.
Creative Commons License