Häromdagen fick jag reda på att råttor inte har någon gallblåsa. Det gav också tydligt svar på VARFÖR råttor ska ha fri tillgång till torrmat, något jag alltid undrat över förklaringen till, men aldrig fått svar på. Nu känner jag mig glad för att jag följt den rekommendationen trots att förklaringen uteblivit, för resultatet kan annars bli att råttorna får magsår om de går med tom mage. Istället är deras lever proportionellt sett väldigt stor. Intressant att veta är också att möss faktiskt HAR gallblåsa. De små gnagarna är kanske inte så lika som de ser ut?

<Råttans matsmälningssystem> (varning för dissektionsbilder)

Jag tyckte det var lite pinsamt att jag inte visste, men ingen av dem jag pratat med om det, varken uppfödare eller råttentusiaster, har vetat om om det – så nu känns det inte så okunnigt och pinsamt längre

Tack till Lotta, en av mina råttintressenter, som jobbar (eller var det HAR jobbat?) som försökstekniker, och har gått både häst- och djurvårdarlinje  och som uppmärksammade mig på detta. Jag älskar att få nya lärdomar!

<Länk på kul> – med flera fakta om råttors anatomi kort listat och förklarat. Dock inte med källor, så den hugade kan ju kontrollera uppgifterna på egen hand, kanske

<Om matsmältningssytem i allmänhet där råttan berörs speciellt.> Här framkommer att råttor inte kan bryta ner animaliskt fett så bra (vilket bl a är gallans uppgift).

Nakenråttor av typen fz (fuzz) har bevisat ökad genetisk benägenhet för njursjukdom. Därför har jag lovat de som köpt fuzzar från min nyårskull, att skriva ihop en artikel med kostråd för just dem. Förlåt att det tagit tid!

Följande grundar sig på kostråd för njursjuka människor, men eftersom människor och råttor medicinskt fungerar väldigt lika, bör de funka bra för råttor också. Jag vill poängtera att jag naturligtvis inte sålt sjuka råttor, däremot löper fuzzarna ökad risk för just njursjukdom. Min tanke är att man kanske kan förhindra, eller i alla fall fördröja att sjukdom bryter ut om man ger dem ‘njursnäll’ mat.  Det blev ingen artikel, istället har jag fixat ett urklipp ur Njurförbundets broschyr om kost för njursjuka. Eftersom jag inte hittat någon pålitlig information om exakt vad problemet blir med njurarna, är det också svårt att ge exakta råd.

Vad bör Njurvänlig kost innehålla?

Mer av

Omega-3
Kalium för att sänka blodtrycket
högvärdigt protein (i små mängder)

Mindre av

nitrat (salter)
kalcium
fosfor
övrigt protein

Det finns speciella foder för njursjuka hundar (t ex Royal Canin RENAL, Hill’s Prescription Diet) om man vill ta en genväg

njurkost (pdf)

Eftersom jag nyligen upptäckt att flera råttor från min uppfödning blivit riktigt feta, har jag börjat betvivla mina egna kostråd.

Jag tycker mig ha sett olika två typer av fetma hos råttor; den som kommer av undermålig eller felaktig kost och som ger plufsiga råttor med mjuka valkar, och den fetma som kommer av genetisk betingning som inte ger plufsiga råttor, utan bara väldigt stora. Själv har jag hittills under min ”råttkarriär” varit med om två råttor av den sist nämnda varianten. Jag grundar inte detta på vetenskapliga studier, utan på egna, empiriska, därför välkomnar jag andras iakttagelser omkring råttfetma.

I och för sig vet jag inte om mina köpare följt mina råd, men har sett att några av dem ger färdigblandat torrfoder från djuraffär eller livsmedelsaffär. De innehåller mycket tomma kolhydrater i form av puffat ris, helt onödiga pellets och massor av solrosfrön och nötter.

Jag håller med anledning av dessa små tjocksmockar på att utarbeta nya kostråd. Jag har lite snabbt gått igenom matposterna här på min rackarnsblogg och reviderat en del.

TORRFODRET
Det jag hittills kommit fram till är att det viktigaste i torrfodret är spannmålen. Även nötter och solrosfrö är bra, då det tillför vegetabiliskt fett som mättar och innehåller mycket nyttigheter. Annat är egentligen onödigt. Med spannmålen får råttorna i sig rikligt med kolhydrater, vilket de har ett större behov av än vi människor (procentuellt sett, förstås).

BLÖTFODRET
Vad gäller blötmaten har jag istället tagit bort merparten – nästan alla – kolhydraterna och ger enbart ren fisk eller rent kött och massor av grönsaker. Till detta lägger jag ofta till en fet sås eller häller över nyttigt fett såsomoliv- eller solrosolja. Avocado kvarstår som favorit. Fettet är till för mättnadens skull.

Vad är skillnaden nu då?

När mina råttor fortfarande fick en kost som var kolhydratrik var de OMÄTTLIGA. Jag försökte hålla ner portionerna för dem. De kändes aldrig mätta. Eftersom det är mycket svårt att styra hur mycket varje individ i en flock äter har jag kommit fram till att detta inte varit en optimal metod. Mina råttor har visserligen inte blivit feta, men som sagt, de kändes aldrig mätta, trots att de åt soprent i både blötmatskål och torrmatskål på ett kick. Ändå vägde och mätte jag maten noga och vet att de fick alldeles tillräckligt i bra proportioner. De har inte fått fri tillgång till torrmat, utan drygt en msk/dag och råtta.

Nu får de samma mängd torrmat, och nu fungerar den gamla devisen att råttor ska ha ”obegränsad mängd torrmat”. Med den fetare blötmaten håller de sig mättare och äter inte soprent i torrmatskålen, oftast är det rätt mycket kvar. Borta är det desperat hungriga kroppsspråket och stämningen i buren känns mer harmonisk. Än har de inte lagt på sig och blivit feta och jag tror inte heller de kommer göra det. Glöm dock inte att denna nya kosthållning inte har testats under så lång tid ännu. Jag kommer förstås fortsätta att hålla koll och revidera mina kostråd om det behövs, efter vad jag kommer fram till. Vill och kan ni som läser här bidra med erfarenheter och slutsatser, är ni väldigt välkomna att göra det i kommentarsfältet.

Värt att notera vad gäller de feta råttorna jag nämnde i början är att de alla 5 kommer från  samma kull, att de bor i tre olika hem, olika flockstorlekar och miljöer. Alltså kan deras fetma tyda på att just den här kullen faktiskt bär på anlag för den typ av fetma de råkat ut för, att det inte enbart beror på deras kosthållning. Dock har alltså inte de råttor jag själv har från den kullen blivit feta. Att jag fått ögonen på dem just nu beror på att jag nyligen varit semestervakt åt 4 av dem, en bor granne med mig och en 6:e bor också nära och är väldigt stor, men inte alls FET på samma sätt. Två av kullens vackra roankillar gick ju tyvärr en för tidig död tillmötes på grund av rossel. Ingen av dem var då feta, men de blev ju inte heller så gamla, ingen kan veta hur de hade sett ut nu om de hade levt.

Nästa vecka åker jag och hälsar på ett 7e kullsyskon, och jag hoppas att  jag då också får tillfälle att titta till ett 8e, vars storlek jag har för mig vi gjorde stora ögon åt redan förra sommaren. Därefter har jag under kort tid sett alla 9 kvarvarande råttor från kullen – det ska bli mycket intressant.

Jag är förstås orolig för att det kan vara känsligt och jag vill ju inte att ägarna ska känna sig anklagade. Mitt syfte med detta är bara försöka utröna orsaken till att flera ur den kullen lagt på sig så. För att kunna utveckla mina kostråd så att de blir bättre.

Ett litet bildspel som illustrerar hur jag krossar en halv tablett ronaxan, mixar en mousse av ärtor, avocado, olivolja och citron som jag sedan serverar på en Svartvinbärsspegel. I moussen finns då forstås den pulveriserade ronaxantabletten och svartvinbärsspegeln är Provivadryck som syftar till att sköta om lilla Aries mage, då antibiotika hårt frestar på mage och tarmar.

Aries är verkligen en liten pärla, en gumma som förtjänar att skämmas bort. Nu får hon vara ute så mycket hon vill, ligga i soffan med mig medan jag datar, springa efter mig när jag lagar hennes mat <3 kärleken till en gammelråtta går nog inte att toppa! Det är svårt att acceptera att en råtta som är 2 år och 5 månader inte kommer leva så länge till, hur pigg och härjig hon är är. Nu ska jag plocka bort bottnen på hennes bur och ställa den direkt på golvet, så att hon lätt kan springa ut och in som hon vill. Oftast hittar jag henne i korgen med hundleksaker, där trivs hon.

Ännu en kost-post. Den här gången om grönsaker.

Jag brukar ju tjata om ”fria grönsaker”. Med det menar jag grönsaker som inte har så högt kolhydratinnehåll. Här är några exempel på sådana:

Grönsallad; huvudsallat, isbergsallat, kinakål etc…
Gurka
Broccoli
Tomat
Morot
Grönkål
Brysselkål

well, you get the picture… Hoppas jag?

Att färgrika grönsaker innehåller mer antioxidanter och vitaminer, är ett litet enkelt kom-ihågknep.

Ärtor och majs har förstås jättemycket nyttigheter i sig, men också ett högt kolhydratinnehåll jämfört med de fria grönsakerna. Kolhydrater är ett gemensamt namn för sockerarter. I ärtor, majs, potatis och bröd finns det främst i form av stärkelse.
Råttorna behöver det, precis som vi. Men inte hur mycket som helst.

Därför kan det vara bra att inte vräka på alltför hårt med ärtor-, majs- och paprikablandning, alternativt dra ner på andra källor till kolhydrater, enklast genom att minska på potatis, ris och pasta när de får baljväxter och majs. Alltså; ge dem ärtor och majs ISTÄLLET FÖR exempelvis potatis.

Många råttor ratar morot, men prova olika sätt att ge det. Mina äter t ex hela morötter, men rensar bort småbitar om de dyker upp i maten. Jag har dock inte testat att purea dem och röra ner i maten, kanske det kan funka?

På http://www.fruktogront.se/ finner du massor av information och inspiration. Studera näringstabellerna också! Där kommer du att upptäcka hur ofantligt nyttigt det är med avocado, spenat, nässlor, grönkål och brysselkål, t ex. Där kan du också se vilka grönsaker som har högt kolhydratinnehåll om du känner dig osäker.

Och – kom ihåg att när du lär dig hur du ska föda dina råttor bäst, lär du dig samtidigt vad du själv mår bäst av .

(Reviderad 2009-07-23)

(ca-mängder):
ett paket AXA Grynblandning (800 gr) el osötad müsli utan frukt, men med alla 4 sädesslagen (t ex ICAs Gott Liv naturell osötad eller frebaco lättmüsli)
1 dl Frebaco osötade cornflakes (eller andra osötade flakes, mest för att få nåt krispigt)
lite solrosfrön m skal, vildfågelfoder som innehåller både solrosfrön, hampa och hel säd kan funka, se bara till att kolla datumstämpeln på påsen!
1-2 dl  Beneful original, ett hundtorrfoder, där jag plockat bort de köttigaste bitarna).

Du kan variera fodret med hela frön av olika slag (lätt att hitta i invandrarbutiker) och/eller frebacos osötade havreringar. Även dessa ska du dock ta det försiktigt med, eftersom havre har ett mycket högt energiinnehåll, högre än vad en tamråtta oftast har möjlighet göra av med.

Jag förvarar grynfodret i en plåt- eller plastburk  och blandar inte mer än det går åt på max 6 veckor. Ett fräscht torrfoder luktar gudomligt!

Beneful är ganska dyrt – men köper man det på Willys är det avsevärt billigare än på t ex ICA… Mina råttor älskar det och äter med glädje, så jag tycker att det är värt pengarna. Annan torrhundmat går kanske lika bra, jämför innehållsförteckningarna. Nackdelen med Beneful är att det innehåller färgämnen :/ Men en av fördelarna är att sedan  mina råttor började få det i sin torrmat har de inte ”rostat” i färgen. Jag testade Beneful Healthy radiance ett tag – då kom genast rostningen tillbaks. Jag vet inte vad det är som gör att råttor rostar i färgen, men uppenbarligen innehåller Beneful Original-fodret något som de lider brist på.  Jag har hört en teori att det beror på järnbrist, men jag har inte sett några källor till det.

Om dina råttor plockar ur det gottigaste och ratar resten, så låt dem ha den kvar tills den är slut. Om det tar så lång tid att den hinner bli ofräsch, ge dem mindre. De ska äta alla delar av fodret, inte bara det gottigaste.

Glöm inte att fodret inte måste se gott ut för dig, för att vara både gott och nyttigt för dina råttor!

råttornas favvis!

Skär kokt potatis i småbitar, varva i en tallrik eller skål med grönsaker som broccoli, ärtor, majs, ja, vad du har hemma. Korv/kyckling/fisk funkar också, likaså en klutt kaviar. Plats för fantasi! Vispa ihop ett ägg med lite mjölk och häll över, micra tills äggstanningen stannat. Låt svalna till ljummet och servera med ett lass sallad och friskt, gott vatten!

(ibland blandar jag i lite grundkok, numera kallat komplement, i denna också)

Reviderat 2009-07-23 på grund av att jag inte vill kalla detta för grundkok längre. Med nya erfarenheter rekommenderar jag inte att använda detta som bas i maten, men gärna som ett komplement. Råttorna behöver inte alls mycket kolhydrater i sin blötmat, utan de ska få detta genom ett torrfoder som i huvudsak består av spannmål.

Det har inkommit önskemål om råttmatsinspiration. Jag vet inte riktigt om jag kan bistå med något matnyttigt(!), men jag kommer försöka skriva några matposter. Själv har jag har ju turen att få resterna efter lunchen på jobbet, oftast får råttorna dem rakt av, men ibland tycker jag inte att det är tillräckligt bra mat för min guldklimpar, då modfierar jag med mitt grundkok, som jag nästan alltid har en laddning av i frysen.

Rackarns Komplement
I riskokaren blandar jag vad jag har hemma av helt bovete, matvete, korngryn, quinoa, fullkorns-/råris, lite gröna och röda linser, häller på vatten och en skvätt Eldorados hummerfond och koka. Det går självklart bra att göra i en vanlig kastrull också. Sen använder jag lite av detta i råttornas mat, lägger till kött, fisk och grönsaker och kanske lite sås, smör, yoghurt eller fil.

Eftersom jag tycker det blir så snuskigt och stinkigt i buren när råttorna hamstrar käk på allehanda smarta ställen (toalådan, tror jag alla känner igen?) så är jag taskig nog att skära och mosa ihop all mat så att den måste ätas på plats vid matskålen. Det går mycket bättre om rätten inbegriper något såsigt, som te x en sås (doh!), lite mjölk, smör eller yoghurt (mina råttor är vana vid lite mjölkprodukter nu och då, så de tål det, om dina inte gör det får du hitta på andra alternativ).

Så här gör jag min  blåbärsavokadovälling som i råttornas tycke är en fantastisk delikatess.

ca 1½ dl ljummet vatten
3 msk fullkornsvällingpulver
1 msk blåbärssoppepulver (Ekströms osötade)
½ avokado

*frrrrr* med stavmixern – klart för servering!

Galet nyttigt, som sagt, här kan ni läsa mer om
Blåbär
Avokado