Rackarns Råttor

Archive for the ‘RiP’ category

Fri

maj 28th, 2008

Han sa till mig i måndags att han funderade på att lägga av nu. Jag smekte honom och sa ”Det gör du nog rätt i Råttentått”. Sen badade jag honom – för han ville inte dö som en skitgris – det här var den renligaste råttan jag någonsin haft och det han lidit mest av är att han inte riktigt kunde hålla sig ren de senaste 2 veckorna. Innan dess har han alltid varit vit som snö, hade perfekt efterhållen svans och korta, rena klor.

Efter det här  samtalet gick det snabbt utför. Vi fick några sista riktigt gosiga stunder. Jag gav honom en ny boplatsdär han kunde slappna av, han sa ”ja, matte – här kan jag dö.”  Sedan dess har jag blivit förvånad varje gång jag tittat till honom och han fortfarande levt. Idag såg och kände jag plötsligt att det var de sista minuterna för honom, och han fick dö i min famn. Jonny Råtten alias Råttentått dog vid ca 3 år och 8 månaders ålder ikväll kl 20.10.

Råttentått

Råttentått omplacerades till mig i oktober, vi hade det lite jobbigt i början, men sedan det lagt sig har han varit den godaste råttvännen man kan tänka sig. Jag är så glad att han kom till mig, att vi fick lära känna varandra.

Min vackerråtta, det kommer kännas så tomt här nu. Du ska nog få din grav jämte DymDym. Med en kvist syrén.

Råtten och Skarv

675 gr kärlek har lämnat mig idag. ;(

IMG_5311

Jag känner mig riktigt jävlig som prioriterade dotterns födelsedagsfirande, istället för att slussa DymDym ”över bron”, finnas där… Fast å andra sidan tror jag att hon dog bara minuterna efter att jag lade ner henne i buren, för när jag kom tillbaks efter lite picknickande på bakgården, var hon redan kall och stel :/

Stor redan från födseln, vacker och fredsskipare av Rackarns Sunkpalats. Hälsa Torsken och Salve från mig och barna, DymDymälsklingen. Kanske kan ni göra några tjocka små änglaungar ihop!

Nu sitter jag i soffan med hennes kropp bredvid mig på armstödet och väntar på att Melli ska komma hit. Fast jag är lite rädd att familjen som skall svänga in på sin väg tillbaks hem till Sundsvall skall bli så förtjusta i henne att de glömmer att svänga…

Kärlek

juli 30th, 2007

Lina och Snork tar farväl av varandra

RIP Råtz Snorkfröken

juli 30th, 2007

Som kanske hörs på namnet var Snorkfröken kullsyrra till min Too-Ticki. Även Snorkis var osedvanligt vacker – det var en riktig kanonkull det där! Snork var drygt 2 år och 2 månader när hon efter ett friskt liv med bara lite pip i lungorna det senaste halvåret liksom lade av och blev jättedålig för ett par dagar sedan. Hon har blivit tjock på ett konstigt sätt den senaste tiden och matte Lina har nog inte riktigt velat ta in att hon hade en svulst i magen. Hon var ju pigg i övrigt,  liksom. Idag när vi kände igenom henne extra noga efter att hon somnat för gott, kände vi att det nog var flera knölar, varav iaf en var som en golfboll och en annan som en halv tumme.

Snorkfröken - gone

Med slingersvans och mage tjock av svulster

Jag såg henne i ögonen när jag tog farväl och kände att Lina tagit ett riktigt beslut, att det bästa var att hjälpa henne vidare, över regnbågsbron. Hon fick lova att hälsa Too-Ticki och alla som gått före från oss som är kvar här i livet.

I väntan på veterinären

Farväl, vackra Råtz Snorkfröken!

RiP Råtz Too-Ticki

juni 26th, 2007

I mars 2007 var hon så här pigg och glad.

Igår var hon helt utmärglad. Och med ansiktsförlamningen kom ett torrt öga, vars hornhinna sprack och blev infekterad (eller inflammerad – jag lär mig aldrig skillnaden). När jag såg hennes ynkliga (men ännu rätt glada och livliga) uppenbarelse tog jag det svåra beslutet. Färden gick till XL, som hjälpte mig att låta henne somna in. Tänk att det är så svårt varje gång. Men det blev ändå lättare av att hon utseendemässigt såg så eländig ut, inte bara utmärglad, utan också ögat, som när hon bedövades och slappnade av visade sig vara ca 3 ggr så stort som vanligt och alldeles blodrött bakom varblåsan på den trasiga hornhinnan.

XL, som träffat henne ett par ggr sedan april, chockerades över hur fort och mycket det gått utför, men det mesta har hänt den senaste veckan. Innan var hon mager, trots ständig gödning med avocado, olivolja, mat serverat i egen restaurangvagn. Hon har hela tiden ätit bra, men kroppen har inte lagt det på sig. Men långt ifrån ynklig och sliten.

Jag älskar dig, Too-Ticki, och det kommer bli så tomt här utan dig!

Proudly powered by WordPress. Theme developed with WordPress Theme Generator.
Creative Commons License