Rackarns Råttor

Vila i frid, Majlis!

februari 3rd, 2013

Åh, jag hatar dessa hastiga bortgångar! Igår var hon pigg och alert, ikväll låg hon död på burens botten. Trodde jag, tills jag såg hennes tunna andning. Efter undersökning kom jag fram till att hon måste fått en hjärnblödning. Delvis förlamad och helt i avsaknad av sväljreflex fanns inget annat val än akutavlivning :-(   Hon hade antingen inte överlevt natten ändå. Åh det gör ONT!

10 fina ungar fick Shiny Cat, som till vardags kallas för Kattis. Intresseanmälningar tas emot nu till info(a)rackarns.se!

image

Parningar

juni 29th, 2012

Majlis sista parningsförsök gjoordes med RobinsonRobban för snart 2 veckor sedan. Äntligen tycks det ha tagit, men jag vågar inte ropa hej, det skulle fortfarande kunna vara tantfläsk, tanter har en tendens att skaffa sig rondör. Men OM det tog, bör hon få ungar den 6e juli.

Inatt  och idag har Mubarak och Maria Montazami förlustat sig. Jag har inte sett någon plugg på henne, men den kan ju ha trillat bort i ett obevakat ögonblick. De gillar iaf varandra och väljer gärna att vara nära varandra – vilket brukar vara en fördel för lyckat värv. Om parningen tagit är BF den 22 juli.

Det behövs verkligen lite bebispip i det här råttpalatset nu, det var alltför länge sedan!!!

Parningsplaner om intet

mars 18th, 2012

Jag har försökt para Majlis med ett par av prinsarna – utan framgång. De är för feta och slöa för att orka jaga henne och hålla igång – så kanske är det lika bra så, att inte föra deras fläskgener vidare… Även om de också bär på mycket fint och bra.

Nu står jag alltså här igen, utan bra uppslag. Efterlyser ÄNNU en gång en hane, helst en svart. Hör gärna av dig om du bor i närheten och har en fredlig, social hane att låna ut.

Jag har köpt en surfplatta och hoppas bli bättre på att uppdatera här, förresten. Wordpress på Android är en ren DRÖM Jämfört med webbgränssnittet och nu när jag kan slippa brottas med min sjuka dator (epileptic cursor) känns det författande livet och bloggandet mycket roligare :)

Uppdatering om Parningsplan

januari 16th, 2012

Tyvärr föll ju mina planer, då jag inte hittat någon hane som inte är nära besläktad med mina honor. Jag har tre, ev 4 honor jag skulle vilja para, men ingen lämplig hane. Den hane jag hade inför ögonen då jag skrev om mina parningsplaner blev sjuk innan vi hann göra nåt. Ev kommer jag använda honom ändå – då han ju ändå levt ett långt liv helt frisk innan, men sen har jag slut på hanar.

Har du eller känner du till någon som har en svart hane utan russian blue, men gärna med English blue i stamtavlan. Han ska ha ett fredligt temperament och ska ha haft det hela sitt liv, och han ska vara toppörad. Tecknad eller otecknad spelar ingen roll, inte heller om han är slät eller rexad, då alla mina honor är släta. För lån av hane betalar jag 300:-, en unge ur ev kull, eller så får du låna en hane av mig, Jag har flera riktigt bra, men tyvärr är de för nära släkt för att jag ska vilja använda dem till mina egna honor.

Hanen får gärna bo i Uppsala-Gävle eller i Stockholmsområdet, då jag inte har körkort och inte heller energi för att resa för långt och krångligt.

Maila mig på info(a)rackarns.se, om du har något intressant!

På råttfronten en del nytt.

november 20th, 2011

Det händer en del här. Bimbosarna har förstås flyttat hemifrån (och två av dem återkommit igen, vilket inte gjorde något alls, eftersom jag släppte just de två mycket motvilligt) Så nu har jag fler från samma kull kvar än jag någonsin haft; Killarna Bobby, Mackan (Marcus Birro) och Robban (RobinsonRobban) samt tjejerna Meral och Maria Montazami :) .

Polly Pocket läkte bra och repade sig väldigt duktigt efter operationen. Dock fick hon om och om igen tillbaks den lilla varbölden på halsen, men den läkte av sig själv helt och hållet. Men så fick hon problem med ett öga som till slut brast helt och fick då somna in.

Polly Pocket - kärlek i en liten råttkropp.

Polly Pocket - kärlek i en liten råttkropp.

Detta kändes mycket sorgligt, då hon var fin i hullet, inte fått några nya knölar och åt med god aptit. Hon gav dock ett virrigt intryck, men jag tror att det berodde på att hon inte såg. Eftersom ögonspecialisten jag var hos med Celeb sagt att det är mycket smärtsamt när de får problem med hornhinna och jag tyckte det såg likadant ut på Polly nu, uppsökte jag veterinär som hjälpte henne att somna in. Hon hade nyss fyllt 2 år och jag tänkte att även om jag KANSKE (inte troligt) skulle få bukt med ögat, skulle hon ändå inte ha långt kvar. Min lilla gumma.

Sedan sist har jag också fyllt år och fått grundplåt till en Savic Royal Suite 95 i present. Den fick killarna flytta in i.

Några veckor efter hade jag testat den tillräckligt för att vilja byta ut även honornas bur, så jag köpte en till.

Så nu håller jag på att rensa ut de burar och grejer jag haft. Jag gav bort minivoljären och ena Lagosen, och i skrivande stund finns det fortfarande en renoverad och modifierad Lagosvoljär som jag vill förära en råttflock som behöver större och mer lättstädad bur – titta under till salu-länken till vänster – finns den kvar i picasaalbumet, finns den fortfarande kvar :)

Nästa projekt blir att kasta ut soffan  som aldrig varit skön att ligga eller sitta i även om den varit lättstädad, och köpa en fåtölj i BadenBadenstil som jag kan sitta i länge hos dem varje kväll när de är ute.

Parningsplan

november 19th, 2011

Jag planerar 1-2 kullar som, om allt som jag hoppas kommer att födas någon gång i januari-februari. Bara så att ni vet :) Mer info kommer när planerna är klarare, men för att veta om jag ska para en eller två honor, vore det bra om jag hade en hum om hur stort intresset kan tänkas vara, så lämna gärna en kommantar om du går i seriösa råttanskaffningstankar och kan tänkas vilja köpa rackarnsråttor.

Häck Väck Vällingsäck!

augusti 4th, 2011

I samma andetag som jag sörjer d’Avola och deppar att lilla Penntroll inte är kry, gläds jag över att Polly Pocket ser ut att klara sin rehabilitering efter tisdagens operation jättebra.

Även om jag blev helnojjig morgonen efter, då hon for runt i sjuklådan som en blådåre och rev upp operationssåret lite i sin framfart. Jag åkte till veterinären och det visade sig inte vara så farligt som jag befarade, så hon tvättades och fick ordinerat antibiotika, eftersom det såg ut som en begynnande infektion i såret. Och så fick hon mer smärtstillande och vi fick med metacam hem också. Och framför allt så slapp hon sys mer. Vi konstaterade att hon fått dels lugnande och dels någon hallucinogen smärtstillare, och hennes panikanfall (som jag uppfattade det som) var antagligen någon slags avtändning av det. Tydligen doserar de det lugnande så att det ska ta loven av hallisarna, men kanske det inte verkar exakt lika länge som det gör på katt och hund, att verkan av det lugnande gick ut innan hallucinogenen gjorde det. Nåja. Jag blev iaf lugnad hos veterinären och Polly, hon hade lugnat ner sig redan innan vi kom iväg dit.

Håll tummarna för att det fortsätter så bra som det startat – hon är väldigt pigg och äter och stökar runt duktigt mycket, såpass att jag överväger att inte ge mer metacam, för kanske hon gör mer än hon borde om hon känner sig helt smärtfri och fräsch? Sådär som vi människor kan göra också – om vi har ont i ett knä eller nåt. Börja springa på stum asfalt och sånt.

Hon har ett rejält sytt sår nu, från armhåla till ljumske:

Nyligen hemkommen efter op.

Nyligen hemkommen efter op.

Efter dramatiken morgonen efter packade jag in henne i skyddande förband, för att skydda från smuts och tänder.

Polly Kassler ;D

Polly Kassler ;D


*tyst minut*

Rackarns oroligt

juli 28th, 2011

Jag har en sån där butiksback som råttorna brukar husera i i råttrummet som de vill, men när någon blir sjuk brukar jag ställa den i soffan, inreda den med mjuka rena handdukar och fräsch toalåda för att hålla dem i en lite mindre bakteriestinn miljö än buren och ha den närmast mig där jag är. Hålla lite tätare koll.

Det var i mina mått ganska länge sedan backen fick agera sjukstuga nu, men nu är den proppad, känns det som. Det är inte alls roligt när sjukstugan har innevånare – och just nu bor Polly Pocket i den och även d’Avola.

Polly Pockets cancerknöl på sidan av magen, antagligen en juvertumör, har blivit jättestor, men hon har hela tiden varit pigg och fräsch hängt med på aktiviteter, ätit och druckit bra. Veterinären gav mig ett bra pris för operation och avgjorde att hon var i utmärkt skick för operation, men när jag kommit till beslutet att den skulle genomföras – hade hon fått en knöl till :(

Denna satt mer illa, på framsidan av halsen, där de stora blodkärlen, lymfkörtlar och viktiga kroppsvägar sitter. Det är riktigt riskabelt att genomföra operationer i det området och veterinärer brukar sällan vilja ge sig på det. Då tog jag beslutet att hon får tuffa på tills jag ser att hon inte vill mer eller tills någon av knölarna hindrar hennes framfart. Trots att den första knölen är riktigt stor nu, så hindrar den henne inte alls och hon är fortfarande i gott hull och väldigt social både med mig och kompisarna.

Halsknölen däremot fick en ful stor fläck på ytan för knappt en vecka sedan, som fick mig att tänka på den hudcancer som förra pojkvännens katt hade. Väldigt otrevlig. Det var dock helt och inte sprucket, men jag väntade mig att det bara var en tidsfråga. Mycket riktigt – för ett par dagar sedan hade den spruckit. Man brukar använda bactrim till varande bölder och sår, så jag tänkte att ”jag testar!” – det är det eller döden på en gång, i det läget har man ju liksom inget att förlora.

Spruckna cancerknölar brukar inte läka, inte ens få skorpa på sig – men jag tror faktiskt att bactrimen funkar, för Pollys sår ser jättefint ut!? Det är nu nästan helt varfritt och jag kokar ur det en gång/dag med 3%-ig väteperoxid. Idag beställde jag tid veterinärtid för undersökning och antingen operation eller avlivning – vi ska dit på tisdag och jag är väldigt hoppfull, kanske mer än jag borde vara.

Kanske får då också d’Avola hänga med om hennes hängighet inte givit med sig. Det är bara några dagar sedan hon fyllde två, och då jag märkte att hon var rätt burrig, även om hon hängde med de andra ut på rastning och sprang om kring med god fart.

d’Avola har ju rosslat till och från under nästan halva sitt liv, men inte värre än att en kombokur (Baytril+Vibranord) med antibiotika hjälpt varje gång. Men nu var hon som sagt burrig och bara på ett par dagar har hon magrat av betänkligt men visar inga tecken till rossel.

Hon sitter i sjukstugan för observation och extra näringsrik mat med nötter och blåbärsavokadovälling med äggula i och ännu en antibiotikakur, men henne har jag faktiskt en rätt dålig känsla om. Det känns som om det är samma åkomma som Hasselblad ganska långsamt dog av; ett adenom på hypofysen. Hon är kraftlös på samma sätt som han var och dåsig, men i övrigt inga som helst sjukdomssymptom. Hon äter bra och reagerar på tilltal och njuter av kel. Kraftlösheten sitter i hela råttan, så det är ingen bakbenssvaghet som gör sig påmind, när hon väl går, går hon helt normalt.

Fast just nu ligger hon och Polly som yin och yang i sjukstugan och blir extra älskade. Håll tummarna för mina flickor! Om de faller ifrån nu, blir Bäbis, Penny och Rut ensamma vuxna råttor bland idel ungdomar och barn i flocken, det känns inte helt bra, tycker jag.

Proudly powered by WordPress. Theme developed with WordPress Theme Generator.
Creative Commons License